Ordlista
Energiordlista
Snabba definitioner av de viktigaste begreppen inom byggnaders energieffektivitet.
- EPC Energy Performance Certificate
- Den generiska internationella termen för energicertifikat för byggnader, som krävs enligt EU:s EPBD (Energy Performance of Buildings Directive). I Italien kallas det APE, i Frankrike DPE, i Tyskland Energieausweis.
- APE Attestato di Prestazione Energetica (Italien)
- Det italienska energicertifikatet, obligatoriskt vid försäljning och uthyrning sedan 2013 (lagdekret 192/2005). Skala från A4 (högsta effektivitet) till G. Det måste upprättas av en behörig fackperson registrerad i det relevanta regionala registret, efter en besiktning på plats.
- DPE Diagnostic de Performance Énergétique (Frankrike)
- Det franska energicertifikatet, obligatoriskt sedan 2006. Sedan 2021 (DPE-reformen) används ett dubbelt kriterium: slutklassen är den sämsta av klassen för energiförbrukning och klassen för CO₂-utsläpp. Skala A–G för båda kriterierna.
- Energieausweis (Tyskland)
- Det tyska energicertifikatet, reglerat av GEG 2020 (Gebäudeenergiegesetz). Skala från A+ (≤30 kWh/m²·år) till H (≥250 kWh/m²·år). Det finns två varianter: Bedarfsausweis (baserat på beräknat behov) och Verbrauchsausweis (baserat på uppmätt faktisk förbrukning).
- CEE Certificado de Eficiencia Energética (Spanien)
- Det spanska energicertifikatet, reglerat av RD 235/2013. Skala A–G, med en separat angivelse av CO₂-utsläpp (kg CO₂/m²·år). Obligatoriskt vid försäljning och uthyrning.
- EP Primärenergi
- Energi mätt före all omvandling: den inkluderar transport- och omvandlingsförluster. För byggnader skiljer man mellan EPgl,tot (global total) och EPgl,nren (icke förnybar). Energiklasser baseras på icke förnybar primärenergi per m² och år.
- Graddagar (HDD)
- En indikator på en orts klimatmässiga uppvärmningsbehov. Beräknas som summan av de dagliga skillnaderna mellan en referenstemperatur (vanligtvis 18°C) och den genomsnittliga utomhustemperaturen under de dagar då den understiger detta tröskelvärde. I Italien varierar de från ~500 HDD (Siciliens kust) till ~4000 HDD (höga alpina områden).
- Klimatzon
- I Italien delar DPR 412/93 in landet i 6 zoner (A–F) utifrån graddagar. Zon A (≤600 HDD, t.ex. Lampedusa) är den mildaste; zon F (>3000 HDD, t.ex. Bolzano) den hårdaste. Klimatzonen avgör uppvärmningssäsongens längd och gränser samt de högsta tillåtna värmegenomgångsvärdena vid renoveringar.
- Värmegenomgångskoefficient U (U-värde)
- Mäter hur snabbt värme strömmar genom en byggnadsdel (vägg, tak, fönster) per ytenhet och temperaturskillnad: W/(m²·K). Ju lägre U-värde, desto bättre värmeisolering. En tegelvägg från 1970-talet har typiskt U ≈ 1.2–1.5 W/(m²·K); en modern isolerad vägg kan nå U ≈ 0.2–0.3 W/(m²·K).
- DHW Tappvarmvatten
- Varmvatten som används för sanitära ändamål (dusch, handfat osv.), till skillnad från varmvatten för uppvärmning. I energiberäkningar beror behovet av tappvarmvatten på antalet boende och typen av värmekälla. I italienska energicertifikat (APE) ingår det i det globala EP-indexet.
- Värmepump
- Ett system som överför värme från utsidan (luft, mark eller grundvatten) till byggnadens insida. Det har en COP (Coefficient of Performance) som vanligtvis ligger mellan 2.5 och 4.5: för varje kWh el som förbrukas produceras 2.5–4.5 kWh värme. Eftersom primärenergifaktorn för el är mycket lägre än för gas förbättrar värmepumpar energiklassen avsevärt jämfört med traditionella pannor.
- Solceller (PV)
- Ett system som omvandlar solstrålning till el. I byggnaders energiberäkningar dras el som produceras på plats av från bruttobehovet (egenförbrukning), vilket minskar EPgl,nren-indexet och förbättrar klassen. Anläggningens storlek anges i kWp (kilowatt-peak). En lägenhet på 100 m² i ett soligt läge med 3 kWp kan vinna 1–2 energiklasser.